Linn Heed | Allas.se

Som ni trogna läsare vet sedan tidigare så älskar jag traditioner. Midsommarafton är en tradition som för mig står för att samla nära och kära och verkligen fira in årets ljusaste natt. För just det här med ljus är så oerhört viktigt för mångas välbefinnande. Vi blir mer glada och socialt tillgängliga och plötsligt möts människors blickar och leenden blir till skratt. Vi vet av forskning att dagsljusets påverkan reglerar vår dygnsrytm, vilket i sin tur både påverkar vår sömnkvalitet och vår vakna tid. Dagsljuset ökar serotoninproduktionen då ljuset frisätter kroppens egna "lyckohormon", vilket gör att välbefinnandet ökar rejält. Dagsljuset minskar även stress och nedstämdhet vilket annars kan leda till depression och ångest. Många människor lider idag av psykisk ohälsa. Eftersom dagsljus även hjälper till att reglera melatoninproduktionen, vilket förenklat uttryckt är kroppens egna sömnhormon, så förbättrar det även sömnen på naturlig väg. Sist men inte minst så aktiverar dagsljuset vår hjärna och stöder vår koncentrationsförmåga och inlärning.

Att samlas och äta och dricka gott är alltid ett vinnande koncept. Bara för att det är fest så innebär det inte att alla vill eller tycker om att dricka alkohol. För mig är det en självklarhet att det alltid finns alkoholfria alternativ att tillgå. Lika festligt som man lägger bubbel i fina champagnehinkar så tycker jag om att duka med alkoholfria alternativ i samma champagnehinkar med massor av is. Det gör det lättare för gästerna att själva välja och inte behöva efterfråga alkoholfria drycker.

På samma sätt skapar vi härliga läskande drinkar både med och utan alkohol för att alla ska känna sig inkluderade. Midsommarfirandet symboliserar även lekar i alla dess former. Musikquiz, femkamp och andra utmaningar där både stora och små kan delta. Det är just det här med att leka tillsammans som skapar minnen, glädje och fina avtryck som är så viktiga att samla på. Jag älskar när vi går utanför vår komfortzon och vågar utmana oss själva och varandra. Vi är ju bland familj och vänner. Som med alla stora högtider tänker jag på de människor som saknar tillhörighet och sammanhang och som står utanför en naturlig gemenskap. Jag är priviligerad som har min familj och vänner, men alla har inte det. Det är jag väl medveten om, och jag försöker så ofta jag kan, att inkludera och själv skapa sammanhang där andra får känna sig viktiga och självklara. Så med stor tacksamhet tänker jag på den midsommarafton som nyss passerade, på årets ljusaste natt och på att vi alla måste öppna upp våra hjärtan och våra hem för att ingen ska behöva känna sig ensam eller utanför. Det är ett motto att alltid sträva efter.